ProZ.com translation contests »
First ProZ.com Translation Contest 2007: "First ProZ.com Translation Contest 2007" » English to Swedish » Entry by Mats Wiman

Source text in English

Translation by Mats Wiman (#396)

When she moved into his tiny house in Stroud, and took charge of his four small children, Mother was thirty and still quite handsome. She had not, I suppose, met anyone like him before. This rather priggish young man, with his devout gentility, his airs and manners, his music and ambitions, his charm, bright talk, and undeniable good looks, overwhelmed her as soon as she saw him. So she fell in love with him immediately, and remained in love for ever. And herself being comely, sensitive, and adoring, she attracted my father also. And so he married her. And so later he left her - with his children and some more of her own.

When he'd gone, she brought us to the village and waited. She waited for thirty years. I don't think she ever knew what had made him desert her, though the reasons seemed clear enough. She was too honest, too natural for this frightened man; too remote from his tidy laws. She was, after all, a country girl; disordered, hysterical, loving. She was muddled and mischievous as a chimney-jackdaw, she made her nest of rags and jewels, was happy in the sunlight, squawked loudly at danger, pried and was insatiably curious, forgot when to eat or ate all day, and sang when sunsets were red. She lived by the easy laws of the hedgerow, loved the world, and made no plans, had a quick holy eye for natural wonders and couldn't have kept a neat house for her life. What my father wished for was something quite different, something she could never give him - the protective order of an unimpeachable suburbia, which was what he got in the end.

The three or four years Mother spent with my father she fed on for the rest of her life. Her happiness at that time was something she guarded as though it must ensure his eventual return. She would talk about it almost in awe, not that it had ceased but that it had happened at all.
När mamma flyttade in i hans lilla hus i Stroud och tog hand om hans fyra små barn, var hon trettio och såg fortfarande rätt bra ut. Hon hade, antar jag, inte tidigare träffat någon som honom. Denne något självgode unge man, med sin gudfruktiga belevenhet, sina åtbörder och manér, sin musik och sina ambitioner, sin charm, sitt intelligenta sätt att tala och sitt onekligen goda utseende överväldigade henne så fort hon såg honom. Därför blev hon vid första ögonkastet kär i honom och förblev så för evigt. Och då hon själv var vacker, sensibel och förtjusande attraherade hon också min far. Så han gifte sig med henne. Och senare så lämnade han henne - med hans barn och några av hennes.
När han gett sig iväg tog hon med sig oss till byn och väntade. Hon väntade i trettio år. Jag tror inte hon nånsin förstod varför han lämnat henne även om skälen verkade uppenbara. Hon var alltför ärlig, alltför naturlig för denne rädde man, alltför fjärran från hans prydliga regler. Trots allt var hon en flicka från landet, störd, hysterisk och kärleksfull. Hon var virrig och okynnig som en kaja på en skorsten, hon byggde sitt bo av trasor och juveler, var lycklig när hon fick sitta i solen, skrek gällt vid fara, snokade och var omättligt nyfiken, glömde att äta eller åt hela dagen och sjöng när solnedgången var röd. Hon levde efter enkla lagar, älskade världen och gjorde inte upp några planer, var snabb att förundra sig inför naturens under och kunde inte för allt i världen hålla sitt hus i ordning. Vad min far önskade sig var någonting helt annat, någonting hon aldrig kunde ge honom - den skyddande ordning som ett oförvitligt förortsliv ger, vilket han till slut också fick.
De tre eller fyra år mamma fick med min far levde hon på för resten av sitt liv. Hennes lycka under den tiden var någonting som hon bevarade som för att säkerställa att han till slut skulle komma tillbaka. Hon talade om den nästan med vördnad, inte för att den upphört utan för att den över huvud taget existerat.
[Subject edited by staff or moderator 2007-02-12 16:38]